Varför sitter du med tuttarna i maten och äter???

Ni som ammar, eller har ammat vet att det inte bara är att lägga bebisen till bröstet och sedan är allt frid och fröjd...
Först ska bebisen, huvudpersonen i fråga, lära sig sig att äta rätt. De ska ligga rätt och suga rätt. Få rätt tag om vårtan och så vidare.
Sedan har vi just det här med vårtan... Det är inte helt smärtfritt till en början. Bröstvårtorna är inte vana vid att sugas på dygnet runt. I vart fall inte mina ;)!
Det gör riktigt ont stundvis. Sår och varblåsor är något jag fått/får utstå.
Jag är superglad att amningen fungerar. Jag vill verkligen amma. Det är både smidigt och väldigt mysigt. Jag vet, av tidigare erfarenheter, att smärtan ger med sig. Det gäller att bara ha lite tålamod... Det var likadant i början med Siri och henne ammade jag i 13 månader!
Jag har otroligt mycket mat också. Skulle lätt kunna mata ett par barn till.

För att få dessa välanvända bröst att läka är det bra att "lufta" dem, vilket jag gör så mycket jag kan här hemma. Jag låter dem alltså vara ute i det fria när jag går här hemma. Givetvis när bara familjen är hemma :)!
Siri tycker dock det här är lite märkligt... Häromdagen, när hon och jag åt lunch tittar hon på mig och säger;
-Men mamma! Varför sitter du med tuttarna i maten och äter???
Älskar den här lilla människans kommentarer!

Maten är i vilket fall som helst riktigt bra. Selma går upp i vikt i rasande fart. Vid gårdagens besök hos BVC visade vågen på 3620gr och längden är 51,5 cm.




- Posted using BlogPress from my iPhone