Vi provar att speeda upp lite...

Det mest naturliga är att förmodligen att trappa ner ju närmare beräknat födelsedatum man kommer. Att kanske gå ner lite i tid, att slå ner på takten. För mig är det lite tvärt om.
Ni vet vid det här laget vad jag gjorde i höstas. Hemska månader där allt var ett projekt och jag höll på att bli knäpp på kuppen. Hugaligen, jag vill inte ens tänka på det. Illamåendet blir jag inte av med, men jag är på benen och jag närmar mig mitt mål.

Jag har nu jobbat 50% i en månad och jag är så glad att det fungerat så bra. Planering av dagarna i minsta detalj krävs, men det är det så värt. Jag grejar det och det känns bra från topp till tå.
Enda nackdelen att jobba 50% är att jag känt mig stressad på jobbet. Kunderna vill träffas, målen skall uppfyllas och jag har svårt att sätta gränsen. Därav har jag bestämt att gå upp i tid, att börja jobba mina vanliga tider. Det innebär 90%. Mina tider är bra och jag tror det kommer att fungera. Gör det inte det så är det inte svårare än att gå ner i tid igen. Tror att detta kommer göra mig lugnare och innebära mindre stress. Lägg till att det är en hel del röda dagar i mars och april.
Tanken är att jag jobbar fram till och med 10 maj. Sedan är det inte många dagar kvar...
Så istället för att trappa ner lite tar jag och speedar upp innan bebis kommer :)
Vill lilltroll komma nån vecka före BF så är det helt ok för mig. Låt det bli v.38 så kan bebis titta ut när den vill!

Börjar med megalånga dagen imorgon... Jobb 8.45-18. Fyra kundmöten inbokade. Tror ni jag kommer orka??

Tjing!