tisdag 4 oktober 2011

Stopp!

Nu får någon, som kan, ta och stoppa den här karusellen. Tryck på knappen och bromsa lite är ni snälla.
Jag hinner liksom inte med för tillfället. Känner mig otillräcklig på de flesta ställen.
På alla ställen faktiskt.
Hemma. För Siri. För Andreas. För mig själv. För vännerna. På jobbet.

Tiden efter jobbet, med min prinsessa, är allt för kort och allt för inrutad.
Tiden med Andy finns knappt och när den gör det är vi trötta och klockan är mycket. Var tog TV-kvällarna i soffan vägen?
Mina träningstillfällen är allt för få.
Vännerna, mina vänner. Jag pratar och umgås allt för sällan med dem. Jag tror det är ett par månader sedan jag pratade med ett par av mina allra närmaste vänner. Skäms!
Jobbet, ja där rusar tiden och jag skulle behöva ett par timmar till per dag.

Så, om det är någon där ute som kan dra i nödbromsen och stoppa livets tåg lite vore jag tacksam. Väldigt tacksam.

Nu ska jag sova.
God natt!


- Posted using BlogPress from my iPhone

1 kommentar:

  1. Om jag hade kunnat skulle jag göra det för dig min vän.
    Tänk inte så nu att du inte räcker till. Du finnas där för din lilla tjej precis så mycket som hon behöver. du ger henne så mycket kärlek så hon märker inte av din stress.
    Dina vänner vet om hur livet är Karolina, det är ingen som klandrar dig!
    Massor med kramar från mig.
    Johanna Dunk

    SvaraRadera