Trista fredag...

Vi har nyss vinkat hej då till pappa Andreas. Han ska till Kina.
Så trist. Så tråkigt. Så ensamt.
I elva dagar kommer han att vara ifrån oss.
Idag var det jobbigare än vanligt att se honom åka. Det finns fortfarande mycket oro i kroppen.
Vad händer om Siri skulle må dåligt under den här tiden. Vad händer om vi skulle behöva åka till sjukhus igen?
Framförallt, vad gör jag när min andra hälft inte finns vid min sida OM något händer.
Nu ska ju inget hända så vi slår bort den tanken.

Siri har sovit jättedåligt två nätter i rad. Skrikit och gråtit. Det är mardrömmar har vi kommit fram till. Hon är inte vaken och det är svårt att väcka henne.
Inte konstigt om vår lilla prinsessa har mardrömmar efter allt som varit.
Visst är det väl så att man ofta drömmer konstigt efter narkos???

Tjing!