Trött...

Tröttheten håller i sig. För min del alltså.
I dag har jag känt mig sjukt trött. Mått illa. Varit yr.
Kanske är det baksmällan efter veckan som varit. Kanske är det oron som fortfarande maler inom mig.

Siri däremot har varit piggheten själv hela dagen. Även natten till idag sov hon utan att vakna en gång. Ingen gråt. Ingen oro från mamma och pappa att hon skulle ha ont någonstans.
Vi vaknade vid 09.10 (08.10) av att hon stod i sin säng och skrattade.
Vilket underbart sätt att vakna på.

I morgon lämnar vi Vimmerby. Vi åker hemåt igen.
Vi har inte varit hemma på en och en halv vecka. När vi åkte trodde vi att vi skulle komma hem efter två dagar. Så fel man kan ha. Så lite vi vet om framtiden. Tur är väl det. Vilken tur att vi inte vet vad som väntar oss.

Siri ska ta bort sin kompress i morgon. Hoppas det går bra. Hoppas såret ser fint ut.

Nu kom Andreas ner. Han var uppe för att natta Fjonk. Det gick inte så bra. Hon är pigg som en lärka :-)
Hahaha, lilla bustroll. Då får hon vara uppe ett tag till.
Man kan säga att hon får som hon vill för det mesta nu...

Tjing!